Lantgården

Hem      Rehab/Friskvård      Utbildning      Lantgården      Kontakt      Om mig      Länkar      Blogg

 

Planerade kullar 2013

Sotnos - Silver

 

Hör gärna av dig om du har Sv. pälskaniner med genbanksintyg som inte är släkt med mina.

Jag är alltid intresserad av nytt avelsmaterial!

Svensk päls om rasen och skötsel                  bilder              stamtavlor

 

 

Rasen Svensk pälskanin är utrotningshotad. Den har en slät, blank päls som varierar från nästan helt svart till svart med mycket vita stickelhår och den väger som vuxen ca tre kilo.

 

Ursprung: Svensk Päls var den första svenska rasen som togs upp i standarden. Den visades upp på Lantbruksbinäringarnas utställning i Malmö 1921, 1923 togs den upp i standarden. Svensk Päls avlades fram av disponent Otto Christoffersson. Christoffersson avlade fram Svensk Päls ut Gotlandskaninen (Svensk Lantkanin). Han korsade även in andra raser men vilka är okänt. Han ville ha en kanin som var härdig, lättfödd och fruktsam. Den skulle lämpa sig väl för köttproduktion. För att undvika inavel tog Christoffersson fram fem olika stammar. Vid denna tiden var pälsens färg viktig därför eftersträvade man en päls som såg ut som silverrävens. Namnet var från böran "Svensk Sobel" men i 1930 års standard kan man läsa att rasen bytt namn till "Svensk Pälskanin".

Färg: Det som skiljer Svensk Päls från andra raser är stickelhåren. Till skillnad från silverhår skall stickelhåren vara vita i hela sin längd. Färgen kan variera från ljus till mörk beroende på hur många stickelhår kaninen har. Ursprungligen var idealet att Svensk Pälskanin skulle ha ett stickelhår per cm2 men nuförtiden skall stickelhåren vara jämnt fördelade över kroppen.

Svensk Pälskanin ungar föds precis som Silver raserna svarta och får stickelhår med tiden.

Svensk Pälskaninen skall ej ha silverhår, för lite stickelhår, ojämnt fördelade stickelhår, grupper med stickelhår, eller för många stickelhår så kaninen verkar helt grå.

(fakta från www.svenskpalskanin.se)

 

 

Användning:

Den fungerar mycket bra som sällskapskanin och går lätt att träna till hopp om du vill det. Då är det bra att lära kaninen att gå i sele. En vanlig kattsele brukar vara bäst, den modellen som har rem både runt magen och halsen samt spännen istället för att knyta ihop selen på kaninen.

För att din kanin ska vara glad och må bra måste du se till att ta hand om den ordentligt. Om du vill att din kanin ska bli tam är det viktigt att du håller på mycket med den varje dag. Lättaste sättet att få din kanin tam är helt enkelt att handskas lugnt och försiktigt med den. Hastiga rörelser och höga ljud skrämmer kaninen och den blir stressad och nervös. Klappa den försiktigt och försök att vänja den vid att bli buren.

Många kaniner avskyr att bli upplyfta därför är det viktigt att man vänjer kaninen vid detta redan när den är liten. En unge är lättare att handskas med än en stor kanin. Lyft den ofta, men korta stunder. Lär den att den inte ska sparka med bakbenen. Börjar den sprattla är det bara att hålla i den tills kaninen lugnat ner sig, sen kan du prata lugnt med den och klappa den försiktigt. Sätt ner den på golvet igen när den slappnat av.

Ge din kanin mat ur handen så den vänjer sig vid din lukt. Är du snäll mot din kanin och behandlar den med respekt kommer den snabbt fatta tycke för dig och bli en tam och lydig liten ängel.

Skrik aldrig på din kanin och straffa den aldrig! Du ska heller aldrig jaga den, inte ens när du ska ta upp den. Närma dig din kanin lugnt och stilla eller vänta tills den kommer fram till dig.

Här är några riktlinjer i skötseln av din kanin.

Varje dag:

  • Byt vatten

  • Se till att det finns hö

  • Ge frukt eller grönsaker

  • Ta bort överbliven frukt/grönsaker från gårdagen

  • Ta upp kaninen och låt den springa i en timme

  • Kontrollera att den är frisk

Varje vecka:

  • Byt strö i hela buren

  • Rengör vatten- och matskålar

  • Ge grenar som kaninen kan gnaga på

En gång i månaden:

  • Rengör botten i buren ordentligt

  • Klipp kaninens klor

  • Kontrollera kaninens tänder

För en kanin som väger 3 kg måste buren vara minst 100x50 cm och 50 cm hög, den kan aldrig bli för stor….

Kaninen tycker om att ha ett hus eller något att krypa under och hoppa upp på inne i buren.

 

Var försiktig med att ge kraftfoder. Den påse du fått med hem bör räcka länge. Den växande ungen behöver ca ½ dl om dagen. Resten av maten ska vara hö, grenar, gräs, frukt och grönsaker.

En vuxen kanin som är till sällskap behöver i regel inget kraftfoder alls. En hoppkanin som får röra på sig lite mer kan behöva tillskott liksom honor med ungar.

Är din kanin utomhus på vintern behöver den också lite kraftfoder.

Om du ska byta från ett kraftfoder till ett annat ska du göra det successivt, alltså byta ut lite i taget. Annars är det lätt hänt att kaninen får problem med magen.